Samverkan

Kommuner samverka ofta med andra myndigheter; integrationsmyndigheter, länsstyrelser, polisen mm. Detta är ett måste eftersom våra verksamheter ofta tangerar varandra. För det mesta flyter detta på bra då man rör sig i samma värld och med samma begrepp. Ett återkommande samverkansproblem är det område som gäller regler och lagar. Speciellt när man samverkar inom komplicerade områden som är hårt reglerade av lagstiftning, t ex socialtjänst. Som tur är brukar det alltid finnas någon juridisk kunnig person i utkanten som kan förtydliga vem som gör vad och vem som FÅR göra vad. Detta arbetsområde präglas också av omfattande dokumentation.

Det som kan inträffa är när två olika verksamhetskulturer ska samsas: ingenjörer med samhällsvetare, naturvetare och humanister. Det brukar vara roande att sitta med på den typen av möten, för ibland flyger branschuttrycken genom luften utan att någon vågar ingripa av rädsla för att tappa ansiktet. För tio år sedan skulle allt benchmarkas till förbannelse, trots att jag stötte på tre olika personer som gav sin egen version av vad benchmarka är. En utav de roligaste missuppfattningarna var en kollega som sade: "Alla blir så glada när hon kommer, hon sprider sån positivism omkring sig."

Idag erkände jag öppet att jag inte använder uttrycket allokera, för att jag inte vet vad det betyder. Ingen skrattade, utan jag möttes med sympati för att jag hade guts nog att erkänna det. Men å andra sidan var det 18 personer i rummet och jag var inte intresserad att impa på någon av dem.